|
Nerikes
Allehanda Kultur & Nöje 2007-07-20
Recension:
MÄSTERLIG ORGANIST I JÄRNBOÅS
KONSERT
Järnboås kyrka 18/7
Fyra stjärnor (av fem möjliga)
Orgelkonserter är litet speciella när det gäller publikens placering i
förhållande till artisten.
Är det en orgel på bakre läktaren, sitter publiken med ryggen mot instrument
och instrumentalist vilket
egentligen är en ganska märklig placering, men kyr-
kornas fasta möblemang
medger oftast inte så
mycket annat och orgeln står
där den står. I Järnboås med orgeln placerat
till höger blir det mer av
kammar-
format med rätt god kontakt mellan musiker och publik. Marcus Thorén,
som
tillhör
den yngre generationen svenska orgelsolister bjöd på ett blandat pro-
gram med
orgelmusik från fem
sekler. Som inledning spelades J S Bachs pre-
ludium och fuga i C-dur, ett av
alla de verk som skrevs
under de otroligt pro-
duktiva åren i Weimar.
Vissa variationsverk kan vara en utdragen pina men Jan Pieterszzon
Sweelincks
”Balletto del granduca”
är vital, dansant och njutbar. Marcus Thoréns spel är
tekniskt drivet,
välbalanserat och
sammanhållet av franska tonsättare.
Marcel Dupré är inte särskilt känd
utanför orgelkretsar, och det
verk som stod
på programmet denna kväll, ”Fyra versetter över Ave Maris
Stella”, var från
bör-
jan improvisationer som kom på pränt 1920 tack vare att vd:n för Rolls
Royce,
Claude Johnson,
hade lyssnat på Duprés improvisationer och blivit betagen av
musiken och
ville ha noterna.
När han fick höra att det var just improvisationer
och inget noterat
övertalade han Dupré att
ge ut dem.
Efter paus blev det en svensk avdelning som inleddes med
Erland von Kochs
”Cantilena e vivo”.
Och Rune Lindströms vackra ”Grace and presence” från 2001 var en stilla
me-
ditativ upplevelse. I Hilding
Rosenbergs ”Fantasia e fuga i C” från 1941 finns
intryck av Bachs toccata i
d-moll. Marcus
Thorén gav mer än gärna ett par
extranummer och scherzot ur ”Widors fjärde
orgelsymfoni
och J M Lemmens
energiska ”Fanfare” fick avrunda kvällen.
Det var ett fyrtiotal personer som kommit till Järnboås kyrka för att lyssna
på
en mästerlig organist
vid ett relativt litet men naggande gott instrument.
Anna
Lundström
|